Tio dog i bränder, 60 räddades ur omedelbar fara

8.1.2018 kl. 17.10

”Det dystraste året i vår statistik”, säger riskhanteringschef Tuomas Pälviä allvarligt. Den jämförbara statistiken täcker tiden från 1996 och ett likadant år har inte förekommit någonsin tidigare i området. I snitt har kring fem personer per år omkommit i bränder. I statistiken ingår till och med några år då inte en enda person dött i brand, men i fjol 2017 dog tio personer i bränder i vårt område. Dessutom skadades fem personer allvarligt i bränder”, säger Pälviä. ”Trots självslocknande cigarretter låg rökning i de flesta fallen bakom branden. Vid majoriteten av dödsfallen fanns det inga brandvarnare i bostäderna trots att de enligt lagen är obligatoriska i alla bostadsbyggnader. En stor del av de omkomna var personer över 65 år som bodde ensamma”, konstaterar riskhanteringschefen.

Liv räddades under larmuppdrag och genom förebyggande arbete

Lyckligtvis finns också goda nyheter. Räddningsverket räddade sextio personer ur omedelbar fara år 2017. Av dem räddades 16 ur bränder, 29 ur fordon vid trafikolyckor och 15 ur övriga farosituationer, såsom ur vatten, ras eller olyckor på byggplatser. Det är omöjligt att säga hur många personer som räddades tack vare att tillsyn och utbildning förebyggde olycksfall, men antalet uppgår till flera personer. Exempel på detta är fall då invånare lyckats släcka bränder genom en första släckningsinsats samt byggnadstekniska lösningar som utökat säkerheten, så att allvarligare skador undvikits. Att förebygga olyckor är räddningsverkets lagstadgade uppgift som genomförs genom ledning av byggande, tillsyn och inspektioner samt genom säkerhetsinformation.

I olika verksamhetslokaler och fastigheter utfördes 2 700 brandsyner år 2017. Av dem gjordes 70 syner i så kallade brandriskbostäder, det vill säga hem där räddnings- eller akutvårdspersonal eller en annan myndighet uppskattat att situationen är en risk med tanke på brandsäkerhet. ”Det är typiskt att det finns för mycket saker i bostaden eller att den är ostädad och detta orsakar en förhöjd risk för bränder, eller så är invånarens beteende farligt till exempel på grund av minnesrelaterade sjukdomar eller en försvagad livshantering. I de här objekten försöker vi ordna hjälp och stöd åt invånaren tillsammans med olika myndigheter och andra aktörer”, berättar Tuomas Pälviä. 

Säkerhetsutbildning för över 86 000 personer

Räddningsverket och områdets avtalsbrandkårer ordnade år 2017 mer än 900 tillfällen med målet att utöka medborgarnas kunskaper och färdigheter att förebygga olyckor och skapa beredskap att fungera rätt i nödsituationer. Tillfällena nådde under året ut till sammanlagt 86 760 personer, vilket är 19 procent av invånarna i området. Tillfällena omfattade till exempel lektioner för elever i årskurs 7–9, säkerhetsutbildning och utbildning i en första släckningsinsats för personalen inom hälsovården och småbarnspedagogiken, säkerhetskvällar för husbolag och föreläsningar för seniorer. Dessutom utdelades säkerhetsinformation bland annat genom sociala medier, säkerhetsguider, webbplatser och pressmeddelanden.

Västra Nylands räddningsverk hade sammanlagt 8 235 räddningsuppdrag år 2017, vilket är 774 fler än under föregående år. Antalet uppdrag utökades speciellt av skadebekämpningsuppdrag, som bland annat anknöt till stormen Kiira i augusti och till översvämningarna i oktober. Antalet skadebekämpningsuppdrag var sammanlagt 951. Antalet byggnadsbränder var 134, terrängbränder 166 och fordonsbränder 134. Antalet trafikolyckor fortsatte att stiga och var 980. År 2016 var antalet trafikolyckor 957 och år 2015 sammanlagt 886. I trafikolyckor omkom i Västra Nylands räddningsverks område 16 personer och 520 skadades, av vilka 56 allvarligt. Oljeskadorna var 178 till antalet och olyckorna med farliga ämnen 23. Antalet djurräddningsuppdrag var 240.

Nästan 39 000 larmuppdrag för akutvårdsenheterna

De 21 akutvårdsenheterna vid Västra Nylands räddningsverk hade sammanlagt 38 955 larm år 2017. Dessutom larmades enheterna för första insatsen från räddningsverket eller avtalsbrandkårer till patienter i nödläge 2076 gånger. Av larmen var 22 615 i Esbo, Grankulla och Kyrkslätt. I Hangö, Ingå och Raseborg skedde 5 859 larm. Antalet larm i Högfors, Lojo, Sjundeå och Vichtis uppgick till 10 481.

Larm som berodde på smärtor i bröstet eller andnöd samt cirkulationsstörningar i hjärnan utgjorde ca 22 procent av akutvårdens larm. Larmen på grund av försvagat allmäntillstånd utgjorde omkring 21 procent av larmen och larmen på grund av fall omkring 13 procent. Larmen på grund av olika slags trafikolyckor utgjorde cirka fem procent. Antalet akutvårdslarm som anknöt till förlossningar uppgick till 160 och förstavårdarna hjälpte också till vid förlossningen av några spädbarn antingen hemma eller i ambulans. Barnen som föddes i ambulans fick av räddningsverket en mössa med en hälsning, välkommen till världen.

I metrons utrymmen utfördes räddningsövningar och samarbete mellan olika myndigheter samt brandinspektioner

Räddningsverket fortsatte år 2017 med objektspecifika utbildningar och räddningsövningar i metron tillsammans med Helsingfors räddningsverk, akutvården, HST och polisen. Räddningsverket utförde testning och räddningsövningar som anknöt till att ta i bruk dem första delen av Västmetron, enligt en tidtabell som Västmetron fört fram. Innan trafiken körde igång hölls en särskild brandsyn på varje metrostation och i varje tunnel, där man försäkrade sig om att säkerhetstekniken samt räddningsverksamhetens och akutvårdens verksamhetsförutsättningar genomförts enligt planerna.

Räddningsverket har planenligt utbildat sin personal för att arbeta i metron sedan år 2013 och arbetet fortsätter fortfarande. Räddningsverksamhet under jord förutsätter en särskild kompetens och utrustning samt ett brett samarbete mellan olika myndigheter.

För Västmetrons andra skede har räddningsverket utfört brandinspektioner på byggplatserna där sprängningsarbeten utförs och på byggplatserna ordnades med personalen räddningsövningar, där man bland annat övade på hur man ska handla vid eldsvådor och rasolyckor.

Distriktssotningen upphörde i västra Nyland

Distriktssotningen upphörde i västra Nyland i slutet av år 2017.  Sotningen ordnas i Västra Nyland samt i övriga Nyland från 1.1.2018 på avtalsbasis, det vill säga med ett avtal mellan kommuninvånare och tjänsteproducenter. Tidigare var området indelat i sotningsdistrikt som namngivna sotningsföretagare tog hand om enligt avtal som ingåtts med räddningsverket och enligt räddningsverkets taxor.  I fortsättningen ska kunderna själv välja och beställa sotningsföretagare.  I bostäder som används för stadigvarande boende ska eldstäder sotas årligen, i fritidsbostäder vart tredje år. Sotningen kan också i fortsättningen endast genomföras av yrkeskunniga sotare med yrkesexamen för sotare eller specialyrkesexamen för sotarmästare.

Västra Nylands räddningsverk svarar för räddningsväsendet och för akutvården inom 10 kommuner. Räddningsverket har omkring 600 anställda, av vilka kring 95 personer är i omedelbar larmberedskap, på 12 ordinarie brandstationer och fyra akutvårdsstationer. Förutom de ordinarie enheterna sköts räddningsväsendets uppgifter i området av 40 avtalsbrandkårer (FBK), deltidsanställda släckningsmän i Tenala och Hangö, två militärbrandkårer, två industribrandkårer och fyra sjöräddningsföreningar. År 2017 åkte räddningsverkets ordinarie enheter ut på uppdrag med 64 minuters mellanrum och på akutvårdsuppdrag med 13,5 minuters mellanrum.


Ämne:
  • Räddningstjänster, 
  • Säkerhet