Ordlista

  • Dela på Facebook
  • Dela på Twitter

Central vokabulär som gäller räddningsbranschen, säkerhet och byggnader

Akutvård, första, mest brådskande vård som ges av hälsovårdsexperter utanför sjukhus samt som kan påbörjas på händelseplatsen och fortsättas under transport.

Automatisk brandlarmanläggning, en anläggning som automatiskt och omedelbart gör en anmälan både lokalt och till nödcentralen om en begynnande brand eller om fel som kan äventyra anläggningens funktion.

Automatisk släckanläggning, släckanläggning som automatiskt upptäcker en brand eller ett fel i anläggningen, gör en anmälan till nödcentralen och påbörjar släckning av branden t.ex. med vatten eller ett annat släckmedel.

Befolkningsskyddsrum är en särskild lokal i byggnaden eller en separat byggnad vars syfte är att skydda invånare och besökare vid fastigheten till exempel vid hot om ett eventuellt gas- eller giftläckage, en väpnad attack eller radioaktivt nedfall. Ett befolkningsskyddsrum ska byggas för en byggnad eller grupp byggnader vars areal är minst 1200 m² och där man bor eller arbetar permanent. Befolkningsskyddsrummet och redskap för befolkningsskydd ska hållas i sådant skick, att befolkningsskyddsrummet kan tas i bruk med 72 timmars varning.

Branddörr är en dörr mellan olika brandsektioner, vars syfte är att hindra eld och rök från att spridas till en annan brandsektion. Branddörrar får inte hållas öppna, de ska också stängas och låsas av sig själva. Ifall man vill hålla en branddörr öppen på grund av vardaglig verksamhet och användning, ska branddörren förses med en automatisk stängningsanordning som reagerar på rök och stänger dörren av sig själv vid en eldsvåda.

Brandsektion är en del av byggnaden som man med hjälp av konstruktioner strävar efter att hindra eld och rök att spridas från. Brandsektioneringens viktigaste uppgift är att möjliggöra säker evakuering. Brandsektioner är till exempel trapphus, bostadslägenheter, täckta bilplatser, pannrum och stora förråd. Brandsektionerna indelas enligt i användnings-, vånings- och våningsytsektioner. Syftet med brandsektioner är att begränsa spridningen av eld och rök och på så sätt minska brandskador och trygga evakuering från byggnaden.

Byggnadens bruks- och underhållsanvisningar ska göras för byggnader där man bor eller arbetar permanent. Bestämmelserna om anvisningarna har trätt i kraft 1.5.2000 och de är bindande vid alla byggnads- och reparationsprojekt. Bruks- och underhållsanvisningen ska hållas uppdaterad. Anvisningen ska innehålla nödvändiga uppgifter för ändamålsenlig användning och skötsel av underhållsplikt om bland annat byggnadens användningsändamål, byggnadens och byggnadsdelarnas egenskaper samt apparatur, med hänsyn till den planerade användningsåldern för dessa olika faktorer.

Egen beredskap är att upprätthålla och arbeta för säkerhet med egna åtgärder. Enligt räddningslagen har ägaren och innehavaren av en byggnad samt en verksamhetsidkare skyldighet att ha egen beredskap.  Egen beredskap innebär att förebygga uppkomsten av farliga situationer samt att ha beredskap att skydda personer, egendom och miljön i farliga situationer av alla slag.

Fyrverkeripjäs, pyroteknisk produkt som oftast antänds med hjälp av stubin. Dess syfte är att skapa rörelse, ljud och ljuseffekter, exempel är olika raketer och fyrverkeritårtor.

Förråd utgör egna brandsektioner. Stäng dörrarna och se till att de är stängda vid normalt bruk. Kontrollera i husbolagets ordningsregler vad som är tillåtet att förvara i ditt husbolags förråd för utomhusredskap.

Förstahandssläckningsutrustning, redskap som är avsedda för att släcka början på bränder och små bränder, bl.a. snabbrandposter, handbrandsläckare, släckningsfiltar.

Första respons, första hjälpen, bedömning av patientens situation, rapportering av iakttagelser och inledning av vård som görs för en allvarligt skadad eller insjuknad på plats av den myndighet eller person under myndighetens överinseende (t.ex. medlem i en avtalsbrandkår) som först kommer till platsen.

Hemförråd, innebär att man skaffar hem mat och andra dagliga förnödenheter lite mer än vanligt. Man borde hålla sig med ett hemförråd som räcker i flera dagar, till och med en vecka. Hemförråd innebär livsmedel och varor som används i normal ordning, men som kompletteras efter användning. På så sätt hålls livsmedlen färska och produkterna användbara.

Informationstavla och adressangivelse. Synliga och tydliga adressangivelser och informationstavlor säkrar att hjälpen hittar fram. Av informationstavlan framgår byggnadens läge, trapphus, gatuadresser, gårdsvägar i området och märke för aktuellt läge samt körleder som passar utryckningsfordon (räddningsvägar). Byggnadens ägare är skyldig att märka ut adressnummer och bokstav eller siffra som indikerar trapphus så att de syns lätt från vägen och gårdens passage. Informationstavlan ska placeras i omdelbar närhet till körbanan och vid behov ska den lysas upp. Dessutom ska varje hus och lägenhet betecknas med ett nummer eller en bokstav.

Jodtablett, fås från apoteket, förhindrar radioaktivt jod från att samlas i sköldkörteln. Det är viktigt att ta jodtabletten i rätt ögonblick, myndigheterna ger anvisningar om tidpunkten. Ta jodtabletten bara på uppmaning av myndigheterna, och endast en portion. Myndigheterna ger anvisningar via Rundradion. Ta inte jodtabletter ifall du är allergisk för jod eller har funktionsstörning i sköldkörteln.

Mål för säkerheten innebär en riskgräns som ställs upp och som resultatet av riskanalysen jämförs med. Målet för säkerhet ställs upp separat för person- och egendomsrisker. 

Nödnummer 112, i de flesta europeiska länder är nödnumret 112. Samtalen kopplas i Finland till nödcentralen. Det kostar ingenting att ringa till nödcentralen. Ring nödnumret 112 vid brådskande, faktiska nödsituationer, vid hot mot liv, hälsa, egendom eller miljö eller om fara hotar, eller om det finns anledning att misstänka det så.

Riskanalys är en del av riskhantering, där man identifierar objektets och verksamhetsmiljöns risker samt utvärderar sannolikheten för en skada och skador som kan väntas uppstå. Vid räddningsväsendet uppfattas riskanalys som en helhet som inkluderar en undersökning av verksamhetsmiljön, en kartläggning av hot och slutsatser för att möjliggöra val av de bästa riskhanteringsmetoderna.

Risker har flera definitioner. En risk innebär hot om förlust, nederlag eller skada. Risker kan rikta sig mot personer, djur, egendom, miljö eller samhälleliga värderingar. Ofta bedöms riskens storlek genom att multiplicera sannolikheten för en olyckshändelse med riskens effekt. Risken innehåller alltså redan en analys av faran – det fenomen som orsakar skada. Risken är en kombination av en bestämd farlig händelse, frekvensen av dess förekomst och dess följder.

Riskhantering är systematisk verksamhet och undersökning av riskerna med ett särskilt objekt eller verksamhetssätt, riskernas storlek och minimering av dem samt val och användning av riskhanteringsmetoder som bygger på detta. Riskhanteringsmetoder är att undvika, flytta och minska risker genom delning och skadebekämpning samt att ta risker.

Riskkartläggning är en del av riskanalysen, med hjälp av vilken man identifierar risker och preliminärt utvärderar sannolikheten för en skada.

Riskobjekt är ett objekt (byggnad eller verksamhet) där den väntade olycksrisken är betydligt större än i närmiljön och riskhanteringen förutsätter särskilda åtgärder. Typiska riskobjekt är särskilda industrianläggningar, sjukhus, köpcentra och andra platser där människor anhopas. Också inom industrianläggningar kan vissa farliga objekt och arbetsmetoder vara riskobjekt.

Räddningsplanen är ett verktyg för att självständigt upprätthålla säkerhet i en byggnad. I räddningsplanen redogörs för vad man kommit fram till om faror och risker samt om byggnadens och verksamhetens säkerhetsorganisering. Dessutom ger den verksamhetsföreskrifter för invånare och andra personer för olycksfall och farosituationer samt berättar om andra eventuella egna åtgärder för att upprätthålla säkerhet. Räddningsplanen ska göras för alla bostadshus med minst tre bostäder samt för byggnader som med tanke på evakuering eller räddningsverksamhet är ovanligt krävande. Dessutom ska planen göras för objekt där en olycka kan orsaka allvarliga skador för person- eller brandsäkerhet, miljön eller kulturegendom. Räddningsplaner ska också göras för publikevenemang.

Räddningsväg, en bilväg eller annan passage via vilken utryckningsfordon vid en brand eller annan nödsituation kan ta sig tillräckligt nära byggnaden och platser där de får släckvatten. Tillgänglighet till räddningsvägar är viktigt med tanke på evakuering från höghuslägenheter. Alla byggander med mer än tre våningar och reservutgångar från bostäder på över tio meters höjd ska ha räddningsvägar.  Parkering på räddningsvägar eller försummelse av räddningsvägarnas vinterunderhåll kan äventyra människoliv.

Räddningsvägarnas lyftplatser: För stegbilar ska man ordna lyftplatser så att räddning lyckas från alla utrymningssektioner som är högre upp än tredje våningen och till vilka man har planerat reservutgångar som möjliggör räddningsverkets verksamhet. Våningen på markhöjd räknas i brandteknisk mening som en våning. Ifall objektet ligger utanför räddningsverkets stegbils beredskapsområde på tio minuter, ska man separat förhandla med räddningsmyndigheterna om organisering av räddningsvägar vid objektet.

Rökgång, byggd kanal till eldstäder och ångpannor genom vilken brandgaser och rök som uppstår i eldstaden avlägsnar sig (en skorsten kan bestå av flera rökgångar).

Sotare är experter på att förebygga bränder, på att hjälpa fastigheter att spara energi och på att hålla inomhusluften ren. Det lönar sig att ta sotarens råd på största allvar och lyssna till eventuella förslag om hur du ska göra för att ditt hem ska vara säkert. Sotarna inspekterar eldstäder och rökkanaler för att kontrollera att de är i skick och utför dessutom också inspektioner och underhåll av ventilationssystem. Sotarna rengör värmepannors eldytor och inspekterar att apparaturen fungerar som den ska. De ger rådgivning i ärenden som gäller förbränning, eldstäder, ventilation och brandsäkerhet.

Sotning innebär att rengöra eldstäder, rökgångar och ventilationskanaler. I regel ska sotning utföras en gång om året, med undantag av privata fritidsbostäder, där sotning ska göras vart tredje år. Eldstäder som saknar lucka i öppningen (öppna spisar), eldstäder och eldytor i centralvärmepannor och varmluftspannor sotas endast om fastighetens ägare eller innehavare separat kommer överens om detta med sotaren.

Trapphus är en brandsektion med utrymningsväg, det vill säga utgång. Det är inte tillåtet att förvara saker i trapphuset (inte ens dörrmattor för bostäder eller barnvagnar). Trapphuset ska vara gångbart och tillgängligt.

Vattenskada: En liten droppe kan orsaka stor skada. Det lönar sig för husbolaget att förbereda sig för bekämpning av vattenskador. Invånarna ska vara noggranna med diskmaskiner, tvättmaskiner och kylanordningar så att det inte sker vattenskador.

Vinterunderhåll: På vintern främjar ett bra och fungerande vinterunderhåll säkerheten inom husbolag och fastigheter. Snörasskydd ska hållas i skick och gångvägar ska sandas och plogas tillräckligt.  

Öppen eld, lägereld eller annan öppen eld där det är möjligt att elden kommer lös i omgivningen via marken eller på grund av gnistor.

Som källa för ordlistan har använts bland annat TSK 33 Brand- och räddningsordlista (2006).

Publicerad 24-06-2013 kl. 14.16 , uppdaterad 24-06-2013 kl. 14.16

Ämne:
  • Räddningstjänster, 
  • Säkerhetsanvisningar, 
  • Befolkningsskydd, 
  • Säkerhet